Julfest på jobbet

Jag lovade att Emelie skulle skriva om Mix Megapol idag, men vi har alla varit upptagna med julfesten vi arrangerade på vårt kontor i kväll. Det får bli i morgon istället.

Det har varit en intressant kväll. 26 personer från 5 nationer vid ett stort långbord, ätandes libanesisk buffé till ljudet av julmusik. Vi fick 24 bilder som vi skulle sätta rätt julsång till, vi hade köpt varsin julklapp som vi fick stjäla ifrån varandra. Det var mycket skratt och slit och högljudda glada protester när man inte fick behålla det man fått. Kvällen avslutades med baklava och libanesisk risgrynsgröt med smak av rosenvatten. Hm… Jag älskar mina medarbetare! De är härliga och de förgyller vardagen.

I morgon bär det av till Sverige. Har hört att det snöat. Vi har inga vinterjackor eller skor här nere. Det blir lite kallt. Jag åker hemifrån klockan 5 i morgon bitti. Niclas och Miriam lämnar Limassol vid 14 tiden. Emelie och Esther åker på lördag. /Anne

Emelie och Mix Megapol

Idag har Emelie fyllt 19 år. Otroligt! Känns inte som så länge sen hon föddes i Amsterdam. De enda gångerna barnen är lätta att få upp på morgonen är just vid födelsedagar. Så uppe i ottan för att hinna fira av Emelie. Firandet fortsatte på kontoret. Och självaste Mix Megapol ringde och grattade, men det får hon berätta om själv. Hon har lovat göra det i morgon, så missa inte det. Firandet avslutades på Bennigans. En pub/restaurang, familjen tillsammans med Ida och Bengt-Åke. Vi är stolta föräldrar till Emelie. Esther tycker att hon är giftasvuxen. /Anne

Lucia och svenska föreningen

I morse väcktes vi av lucia med följe. Esther och Miriam hade fixat kaffe och lussekatter. Luciasång och kaffe på sängen var jättemysigt. Vi har också varit på svenska föreningens julfirande idag. Lucia även där och julbord och lussekatter. Det var intressant. Esther hittade kompisar direkt och kommer efter jul att börja i svenska skolan ett par timmar i veckan för hemspråksundervisning. Detta för att hålla läsning och skrivande på svenska igång.

Reflekterar över det här med svenska föreningen. Mina föräldrar kom till Sverige från Finland i mitten på 60 talet. I Skinnskatteberg, där jag växte upp, fanns en stark finsk förening. Mina föräldrar gick aldrig med där av olika anledningar. Nu är jag i samma läge. Bor i ett annat land och det finns en stark identitet bland övriga svenskar. Men jag kände idag att detta är inget jag har behov av. Möjligt då för Esther att hålla igång svenskan, men annars inte. Känner mig mer hemma med araberna. /Anne

Jag ser stjärnor

Efter tre dagar, kvällar och nätter av åska och regn så ser vi äntligen stjärnorna igen. Otroligt vilket väder det har varit de senaste dagarna. Cyprioterna är glada för allt regn, det fyller vattenreservoarerna. Vi märker det genom att dagar då vi har vatten så får vi det tidigare än innan, typ vid 15 tiden istället för 17. Efter att ha gått och småfrusit i tre dagar så var det dags att ta av sig tröjan igen. Esther och jag var nere på stan och julhandlade och vi kunde gå i kortärmat igen. 23 grader! Kändes som vår efter en lång kall vinter

Nu väntar När och fjärran spel med hela familjen. Popcornen poppar i mikron. Lördagsmys med andra ord. /Anne

Kallt

Kallt på morgonen när man går upp, kallt på kvällen när man går och lägger oss. Tur att täckena är så tjocka. Svårt dock att kliva upp och sätta fötterna på kallt stengolv. Så 4 av 5 har tofflor med på sin önskelista för jul. Tur att vi har värme på kontoret, så det är skönt att jobba. Till helgen har det lovat stormar och regn, så då kanske man ska ta upp gasolvärmaren från förrådet. Emelie är fortfarande sjuk och idag fick jag hämta Esther från skolan. Hon verkar ha samma symptom som Emelie. /Anne

Lågtryck

Idag har varit en sån där dag då allt är lågt. Har det med vädret att göra… Lågtryck på väg på fredag. Inte vet jag… men när man vaknar och det känns i ögon och huvud som om man gråtit hela natten. Märklig känsla. Sen förföljer det en hela dagen, och tårarna ligger bakom ögonlocken och vill bara komma ut. Utan anledning. Kanske är det bara slutet på terminen och man vet att om en vecka börjar ledigheten. Och man vågar känna efter hur trött man är. Inte vet jag.

Igår kväll hade Miriams verkstad öppet hus. Ida, Hanna (Idas kompis från Sverige) och jag hade blivit tillfrågade att hjälpa till. Det var jättekul. Så många som kom och köpte alster som Miriam och de andra handikappade har jobbat med hela hösten. Rockband, snacks, glühwein mm. Idag har Miriam varit på denna verkstad och fått handledning av en konstnär från Italien. Varje onsdag eftermiddag är Miriam där och lär sig väva och annat, bland annat italienska. Då ingen pratar bra engelska kan man lika gärna tala italienska. Dagens ord ”bravissima Miriam”. Måste också berätta att Miriam inte bara ber högt på våra morgonsamlingar utan idag gjorde hon det på engelska!

Emelie är sjuk. Förkyld och ont i huvudet med feber. Blev sjuk igår. Tur att det är denna veckan och inte nästa. Hoppas vi andra klarar oss. I morgon är en ny dag, torsdag, en helt vanlig dag. /Anne

Lyckan är gjord…

… för våra flíckor. På posten idag låg tre chokladkalendrar. Skickade av Kari i Danmark. TACK Kari och Nic! Det var jubel, nästan tårar (av glädje), lite bråk om vem som skulle ha vilken och SJU luckor att öppna. Miriam sparar och har bara öppnat två. Våra icke svenska arbetskamrater trodde nog att vi var lite galna, när posten kom. Jag fick en tidning av min svärmor. Kändes som en liten pyttejulafton. Och känslorna var därefter. Det är nog dags att komma hem till Sverige. /Anne

Niclas och Finlands nationaldag

Idag har vi haft två anledningar att gå ut och fira. Niclas har namnsdag och det är Finlands nationaldag. Den första kan man ju fira med glädje, men den andra ska man egentligen inte glädjas åt utan vara lite lagom ledsen och tända ett ljus i fönstret till åminnelse av alla som stupat i krig. Men inga ledsamheter här inte. Efter kyrkan drog vi till My Mall, som för en gångs skull har öppet en söndag, och trängdes med halva Limassol. Vi fikade på Cinnabon. Mmmm… Resten av dagen har vi njutit av ytterligare en dag med regn och åska. /Anne

Regn och åska hela dagen

Niclas och jag hade planerat att åka ner till stan och strosa idag. Det finns en specifik shopping gata som Niclas aldrig varit på och jag har kanske gått där en gång. Så vi har sett fram emot att strosa där, shoppa födesedagspresent till Emelie och julklappar och icke att förglömma en god och mysig fika. Till vår stora förfäran regnar och åskar det utanför. Det är mörkt som hemma i Sverige en vinterdag. Vi har inte ens brytt oss om att skaffa paraplyer. Men vi tog oss ut. Översvämningar överallt. Men inte fick vi mycket gjort. Man blir rätt blöt utan paraply. Vi sprang mellan bilen, vattenpölar och forsande regn på gatan, till Starbucks. Tog en kaffe och kaka för att sen springa mellan de olika affärerna. Vi tröttnade ganska fort och åkte hem. Ett par kassar blev det ändå.

Ikväll har vi varit på middag hos familjen Anderås. Mysigt. Emelie har varit på My Mall med Youth for Christ. I morgon söndag är det kyrka. Om två veckor är vi alla i Sverige. Esther frågade vad jag längtar efter mest, jul eller Sverige. Svår fråga… /Anne

Israelbesök med meze

Idag har vi haft besök av två pastorer från Israel. Spännande att lyssna till dom och höra hur de kristna judarna har det i det heliga landet. De har det lika tufft som kristna muslimerna, med förföljelse och hot. Vi var ut och åt lunch. Meze, cypriotiskt smörgåsbord. Jag är fortfarande mätt.

Min farbror som dog härom veckan ska begravas den 18 december. Det var tänkt att jag, Emelie och Esther skulle flyga hem den 19. Men nu kommer jag att åka hem samma dag som Niclas och Miriam. Men med ett annat flyg. Så Emelie och Esther kommer att resa själva härifrån. Spännande! Det ska bli roligt att träffa släkten också. Kusiner jag inte träffat sen jag var liten. Mitt i sorgen finns ändå glädjeämnen. /Anne